Sverige har en Nationell Strategi för Klimatanpassning (prop. 2017/18:163) med vägledande principer för klimatanpassningsarbetet. En av dessa vägledande principer är att ”vid riskvärdering och planering av anpassningsåtgärder bör ett framtida klimat analyseras utifrån olika utsläppsscenarier och flera möjliga utfall utifrån dessa bör beaktas”. Om kommunen tar fram egna analyser av effekter av klimatförändringar anser Regeringen att det kan det vara lämpligt att analysera flera scenarier. Nedan finns en del uppgifter om osäkerheter i havsnivåhöjning och nederbörd.
Osäkerheter om havsnivåhöjningen
På Boverkets portal PBL Kunskapsbanken[1] finns texter om framtida globala havsnivåhöjning baserat på vad FN:s klimatpanel skrivit samt på andra tillförlitliga källor. Enligt Boverket anser FN:s klimatpanel att det inte går att utesluta att havet kommer att stiga med 2 meter fram tills år 2100 (jämför med nivån år 2000). Det finns få tillgängliga havsnivåstudier som sträcker sig bortom år 2100 vilket gör att osäkerheterna är mycket stora. Bortom år 2100 beräknas havsnivån fortsätta att stiga under flera sekel och därefter bedöms den förhöjda havsnivån bestå under flera tusen år. Fram till år 2300 indikeras ett sannolikt intervall på 0,6 ‑ 5,4 meters höjning av globala medelhavsnivån enligt FN:s klimatpanel. Boverket hänvisar också till USA:s fjärde nationella utvärdering om klimatförändringarnas konsekvenser och anpassningsbehov för samhället. [2] Där tar man höjd för en möjlig havsnivåhöjning på över 2.4 meter till år 2100. Enligt dem amerikanska studien kan havet på lång sikt stiga med mellan 6 och 38 meter beroende på hur det går med utsläppen.
Osäkerheter om nederbörd
SMHI har beräkningar som visar hur nederbörden kan komma att förändras i framtiden. Man har tagit fram dessa med hjälp av olika s.k. ”utsläppscenarier”. Det med mest utsläpp brukar kallas RCP 8.5 och det med lägst utsläpp kallas RCP 2,6. På SMHI:s webbplats kan man välja scenario[3] och man kan också välja distrikt, årstid och mått på nederbörd (tex antal dagar med kraftig nederbörd). Ett exempel på vad man kan få fram angående osäkerheter om nederbörd kommer från Nordöstra Götaland med det maximala antalet dagar med kraftig nederbörd under vintern år 2050. Då kan antalet dagar med kraftig nederbörd ha ökat med 7,3 dagar (max värde RCP 8,5) eller med 0,54 dagar (min värde RCP 2,6) jämfört med 1961-1990. Samma årtal och i samma region kan sommarens högsta dygnsnederbörd ha ökat med 65 % (max värde RCP 8.5) eller minskat med 21% (min värde RCP 2,6).
[1] Klimataspekter och tidsperspektiv – PBL kunskapsbanken – Boverket
[2] Impacts, Risks, and Adaptation in the United States: Fourth National Climate Assessment, Volume II. Reidmiller, D.R., C.W. Avery, D.R. Easterling, K.E. Kunkel, K.L.M. Lewis, T.K. Maycock, and B.C. Stewart (eds.) U.S. Global Change Research Program, Washington, DC, USA, pp. 72–144. 2018. Chapter 2, p.