Robusta beslutsstödsmetoder kan användas i planeringsprocesser där man behöver ta hänsyn till effekterna av ett förändrat klimat. Med sådana metoder tar man hänsyn osäkerheterna i klimatförändringarna, man börjar sin analys i planeringsobjektet istället för i ett framtida troligt klimat och man strävar efter att hitta åtgärder som ska fungera bra oavsett hur klimatet förändras.
Klimatet förändras – men vi kan inte säga exakt hur
Det går inte att göra en exakt förutsägelse om hur klimatet kommer utvecklas. Man får istället uppskatta ett intervall inom vilket förändringarna kan ligga. Var i intervallet vi hamnar beror till stor del på politiska val och tekniska och ekonomiska utvecklingar, vilka är svårt att förutsäga, men också på vår förståelse för hur det komplexa klimatsystemet fungerar.
Robusta beslutstödsmetoder
Ett sätt för att hantera osäkerheter är att identifiera robusta åtgärder, det vill säga åtgärder som fungerar hyfsat bra oavsett hur klimatet förändras.
Processen med att identifiera robusta åtgärder kan se lite olika ut. Det finns flera metoder man kan följa och dessa brukar gemensamt kallas för robusta beslutstödsmetoder. De flesta av dessa metoder har följande tre principer gemensamma:
1. Att omfamna osäkerheter
Istället för att planera utifrån ett scenario av framtidens klimat (som antingen kan beskriva det troligaste eller värsta utfallet) bör man planera utifrån olika scenarier för hur det framtida klimatet kan utvecklas. Detta brukar kallas för att ”omfamna osäkerheter” och innebär att man inte ska blunda för att framtiden är osäker. Istället ska man undersöka vad som kan hända, även de situationer som inte är så sannolika, och diskutera hur de påverkar planeringen av det vi studerar.
2. Att börja i det man anpassar istället för i framtida scenarier
Om man bara har ett scenario att planera utifrån så är det vanligt att man startar planeringen utifrån det. Ska man exempelvis anpassa ett bostadsområde för att havsnivån kommer stiga en halv meter så markerar men på en karta hur högt vattnet kommer nå och resonerar kring vilka problem som kommer att inträffa och hur de kan åtgärdas. Har man flera scenarier att arbeta med så är det naturligare att man börjar titta på sitt planeringsobjekt (t ex ett bostadsområde) som man ska anpassa, och därefter studerar hur mycket klimatet kan förändras (t ex havsvattennivån höjas) innan det blir problem.
3. Att hitta robusta åtgärder
Klimatanpassning går till stor del ut på att hitta åtgärder som gör att vi kan ta tillvara möjligheter och bygga bort risker till följd av ett förändrat klimat. Åtgärderna kan vara sådana som genomförs en gång för alla (t ex att bygga en jättehög vall mot havet) eller sådana som är anpassningsbara (t ex bygga en låg vall som sedan kan höjas allt eftersom havet stiger). Gemensamt för robusta åtgärder är att de ska fungera oavsett hur klimatet förändras (t ex oavsett om havet stiger med 10 eller 100 cm på 50 år).
När ska man använda metoderna?
Vår bedömning är att robusta beslutsstödsmetoder ger ett betydligt bättre planeringsunderlag än de metoder som bygger på att man utgår från endast ett planeringsscenario (som kan vara det troligaste eller värsta scenariot). Men även om det finns många fördelar med att använda den här typen av metoder så finns det också hinder, varav kanske det mest uppenbara är att man behöver kunskap om hur man genomför metoderna och att man behöver lägga mer tid på att arbeta med planeringen. Vi har också sett att den detaljplanlagstiftning vi har idag är ett hinder, eftersom den inte medger att man skriver in krav på åtgärder i framtiden om de skulle behövas.
Text från KTH Robusta Beslutsstödprocesser som ligger som vetenskaplig grund för robustklimat.se.